Arsene, thanks for the memories but it's time to say goodbye

Sedan hösten 1997 har Arsenal varit laget i mitt hjärta. Jag har följt laget i med och motgång från puben och tv-soffan, men det är först efter mitt första besök på Emirates hösten 2011 som jag blev riktigt dedikerad, och nu betraktar Arsenal som en av mina största passioner i livet.

Jag har haft privilegiet att få se Arsenal live både hemma och borta.

Jag har fått se Walcott göra hattrick på Emirates (!!!).

Jag har upplevt engelska shitholes som Southampton och West Bromwich.

Jag har druckit otaliga mängder Fosters på The Gunners och Twelwe Pins.

Jag har bevittnat Özils premiärmål i Champions League från tredje raden.

Jag har firat två cuptitlar tillsammans med hundratusentals gooners på pubarna och längs gatorna i Islington.

Historierna är oändliga och minnena desto fler! Och jag har älskat varenda sekund av det. I’m Arsenal til' I die.

Under denna drygt 20 år långa period så har Arsene Wenger varit Arsenals manager, sportchef, chefsekonom och diverse andra uppdrag som de flesta andra toppklubbar har behövt en hel stab för att sköta. I ärlighetens namn har han gjort det fantastiskt bra. Jag har väldigt svårt att föreställa mig ett liv utan mr Wenger på Arsenals bänk, men de senaste månaderna har jag känt att det inte längre bara är en önskan från min sida utan ett krav. Det är uppenbart att han inte längre är kapabel att sköta sitt jobb. Jag skulle kunna skriva spaltmeter om hur illa skött jag tycker vår klubb är, men det sparar jag till ett annat tillfälle och låter istället resultaten på fotbollsplanen tala för sig själv.

För första gången under Wengers hela säsong misslyckades vi med att kvalificera oss för Champions League. Vi släpper in överlägset flest mål av topp 6-lagen. Å andra sidan har vi inte haft ett bra försvarsspel sedan Sol Campbell och Kolo Tourés dagar, men i år har vi varit bedrövligt dåliga. Tidigare har vi åtminstone kunnat luta oss mot att vi spelar underhållande fotboll, men inte ens detta kan vi längre åstadkomma. Vi spelar en fruktansvärt dålig och rent ut sagt jävligt tråkig sidledsfotboll som passerade sitt bäst före-datum för ett halvt årtionde sen. Det går inte längre att försvara, Arsene. Du hade ditt guldläge i våras. Du kunde avslutat din fantastiska Arsenalkarriär med värdighet och med flaggan i topp efter ännu en cuptitel, men du väljer att skriva på nytt kontrakt trots att du innerst inne vet att dina bästa dagar sedan länge är passerade. Varför?

Nu har mitt tålamod definitivt passerat, liksom hos flertalet gooners vid det här laget. Jag är fullt övertygad om att vi behöver en förändring, även om det kanske tillfälligt gör att vi tar ett steg tillbaka. För min del spelar det inte längre någon större roll vem som ersätter, jag vill bara att det ska ske en förändring som får oss att våga hoppas igen. Ställ ett ultimatum till Wenger att antingen tar han oss till Champions League eller så blir detta hans sista säsong. Gå sedan ut med detta så vi supportrar slipper gå ovetandes och kan sedan hedra honom med ett värdigt avslut. För oavsett hur Wengers Arsenalkarriär slutar så är han väl värd att hyllas ordentligt efter sin sista match. Frågan är dock hur långt vår klubbledning låter det gå innan de kommer till samma insikt? Min åsikt är dock klar:

Arsene, thanks for the memories but it’s time to say goodbye